Emma Wennerholms tal på 1 maj 2017
Första maj-firare och mötesdeltagare
Det är vår tur nu! Värna vår gemensamma välfärd! Solidaritet, medmänsklighet och empati står över allt!
Mitt namn är Emma Wennerholm, gruppledare för Vänsterpartiet Höganäs, och överallt där jag engagerar mig så arbetar jag tillsammans med andra för ett bättre, solidariskt, jämlikt och rättvist samhälle. Jag vill se ett samhälle där jobben är trygga, där kvinnor och män är jämställda och där solidaritet och medmänsklighet är drivkraften i samhällsutvecklingen. För oss är det viktigt att fira arbetarrörelsens högtidsdag i Höganäs.
Det är en tid av oro och just därför så viktigt att vi behåller lugnet. Vi ska inte låta oss skrämmas och bli rädda för varandra, utan hjälpa varandra. Vi ska hålla ihop. Vi ska inte låta våld och terror knäcka oss.
Jag tror ingen av oss är opåverkad av lastbilsdådet i Stockholm för en knapp månad sedan. Det är så lätt att skrämmas av det obegripliga, att bli misstänksam, ensam. Men svaret på vår oro måste i stället vara att bygga tillit, att mötas, prata, vara tillsammans. Så som vi är idag här i Höganäs och på många ställen i Sverige och i världen. Annars har de få som vill oss illa vunnit.
Terroristernas måltavla är inte hatet, det är kärleken. Så fungerar terrorismen i dag, oavsett gärningsman och ideologi. Deras våld riktar sig i stället mot mångfalden. Mot alla som tror på frihet, öppenhet och demokrati.
Vi hatar terrorn för att den hänsynslöst rycker bort människoliv. Vi hatar terrorn för att den är menad att plantera rädsla, misstro och hat mellan oss. Vi hatar terrorn för att den låter reaktionära fascister – oavsett om de kallar sig nationalister eller jihadister – få kraft och bränsle av varandra i en sjuk spegeldans.
Vill vi värna människovärdet kan vårt svar alltså inte vara att människovärdet inte ska omfatta oss alla. Vill vi värna frihet och fred kan vårt svar inte vara fotbojor, bomber och slopad asylrätt.
Vår motståndshandling är att insistera på att se varandra som människor – och inte som representanter för fienden. Det innebär att göra motstånd när några av oss pekas ut och skuldbeläggs. När dem av oss som flytt terror och krig plötsligt ska sättas i bojor eller interneringsläger. Att visa att vi kan leva tillsammans.
Aldrig, aldrig ska vi bli som dem som använder hat som motor för vi är många så vi blir starka tillsammans, du, jag, vi står upp för solidaritet , kärlek , demokrati och rättvisa. Kärlek och gemenskap till alla som är där framme i kampen för alla människors lika värde – en liten speciell tanke till Falun och Dalarna mot Rasism idag!
Här i kommunen vet jag att oerhört många frivilliga engagerat och organiserat sig för de ensamkommande ungdomarna som kommit till oss men jag ser med sorg att majoriteten i socialnämnden inte låter de ensamkommande killarna stanna i kommunen under rättsprocessen som ur rättsäkerhetssynpunkt är viktigt.
Den stora frågan kvarstår dock: ska de få stanna? Den frågan råder vi inte över lokalt och jag skäms över att en politisk majoritet nationellt inte står upp för dessa barn som flytt över halva jordklotet och genomlevt fasor som vi inte ens kan föreställa oss. Det är inte som om vi inte har plats för dem, eller behov av unga engagerade människor.
Under årets första månader skedde mer än ett självmordsförsök var tredje dag bland ensamkommande barn och unga. De lever i en mardröm där de inte vet om de ska få stanna eller bli utvisade till det land de en gång flytt ifrån. Det enda försvarbara är att hjälpa de barn och unga som kommit till Sverige, att låta dem stanna. Jag och Vänsterpartiet stödjer kravet från “Vi står inte ut” på en allmän amnesti för ensamkommande barn och unga.
Jag vill här nämna ett citat: “Jag hämtades för att dö. Då behöver jag inte packa” – Jawad i årets kanske mest talande citat.
Sveriges ekonomi går bra, men det är långt ifrån alla som får ta del av det. Under lång tid har klyftorna ökat. Trots det är den här regeringen inte beredd att vidta de åtgärder som krävs för att på allvar minska orättvisorna och få ett samhälle som fungerar bättre för alla.
I vårt land ska människor känna sig delaktiga. Vi ska leva i ett samhälle där vi tar tillvara på varandra och där vi kan lita på att vi får det stöd och den service vi behöver för att kunna leva fria liv under anständiga villkor. Vi vill att alla människor i Sverige ska kunna vara stolta över att leva i ett land byggt på solidaritet och jämlikhet.
Där är vi inte i dag. Inkomstskillnaden mellan vanliga löntagare och makteliten är större än någonsin. Vd:ar på svenska storföretag tjänade 66 gånger mer än en undersköterska år 2015. Makteliten som helhet tjänar 22,7 gånger mer än en undersköterska som jobbar heltid i en kommun.
I vårt Sverige är det en självklarhet att de som har mest bidrar mer. Vi måste bort från dagens skattesystem som är riggat för de rika. I dag gynnas den som har egendomar och inkomster från annat än arbete. Det är helt skattefritt att ärva, att få gåvor och att äga dyra saker.
Det har aldrig funnits fler svenska miljardärer än i dag och de är dessutom rikare än någonsin. Samtidigt är det många, många pensionärer som tvingas leva på en för låg pension. Alldeles för många föräldrar har inte råd med någon ny vinterjacka till barnen trots att den gamla är för liten. Sverige har blivit ett land med stora klyftor. Ett land där de rikaste drar ifrån oss andra. Så kan vi inte ha det.
Vi har dessutom en välfärd som går på knäna. Dina och mina skattepengar ska gå till en vård och omsorg som både levererar vård efter behov och till löner som går att leva på. Inte till vinster i privata fickor. Det är vår tur nu.
Därför finns det några områden där vi ser att ordentliga steg måste tas för att få ska få en ekonomi för alla och inte bara några få.
I dag gynnas den som äger sin bostad på en rad olika sätt. I praktiken kan man säga att den som bor i hyresrätt är med och betalar för ägda villor och bostadsrätter. Hyresgästerna drabbas samtidigt av dyra lyxrenoveringar och högre hyror. Så kan vi inte ha det!
Under en lång rad år har den ekonomiska tryggheten minskat genom att den som behöver våra försäkringssystem har fått allt lägre ersättning jämfört med utvecklingen av priser och löner. Om man drabbas av sjukdom och inte kan arbeta, eller om man förlorar jobbet för att företaget man jobbar på flyttar verksamheten utomlands, då ska man inte också straffas med en högre skatt.
Ska vi kunna finansiera den välfärd som behövs för ett jämlikt och rättvist samhälle där medborgarna känner sig trygga behövs mer än fagra löften. Det kommer i längden inte att gå att bedriva en solidarisk politik med ett osolidariskt skattesystem. Det behövs finansiering i form av högre skatter för de som har allra mest.
En sak till är att lagen om anställningsskydd ska ändras så att heltid blir norm. Anställningar på deltid på deltid ska kunna ingås bara om parterna kommer överens om det. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet – inte ett tvång.
Och så behövs det påminnas om att sluta hyvla: Vi vill stärka lagen om anställningsskydd så att den lever upp till sitt namn – att skydda inte bara anställningen utan också sysselsättningsgraden.
Och sen tror jag att Sverige är redo för en ny frihetsreform. En reform som kommer att ge oss ökade möjligheter att få livet att gå ihop, göra oss friskare och göra att fler kan få jobba. Sverige är redo för sex timmars arbetsdag. Den svenska normalarbetstiden har varit 40 timmar i veckan sedan 1973. Vänsterpartiet vill se en generell arbetstidsförkortning med målet sex timmars arbetsdag. Det finns många anledningar att förkorta arbetstiden. Friskare personal, fler jobb och bättre balans mellan jobb och fritid är några.
För det är vår tur nu och vinstjakten i välfärden är en fråga som tydligt handlar om vägval, om vilket sorts Sverige vi ska ha. Den gemensamma välfärden är ett fundament i den svenska modellen. Alla ska ha samma chans, det är behoven som ska bestämma platsen i kön. Du ska vara trygg med att ditt barn, liksom alla andra barn, får en bra skolgång , att du får plats på förlossningen för att föda och att någon tar hand om mormor och ser till att hon har det bra.
Anställda och brukare inom välfärden ska ges ökat inflytande. Jag menar att välfärden utvecklas bäst genom att vi visar tillit till personalens kunnande och engagemang. Att ge de anställda mer inflytande över verksamheten är bästa sättet att minska stressen och bristerna i arbetsmiljön. Med mindre detaljstyrning och mer personalinflytande blir välfärdsarbetena mer attraktiva, kvalitén höjs och mångfalden ökar. Inom äldreomsorgen ska en verklig valfrihet genomsyra vardagen: Vad vill du göra idag?
Kamrater: Politisk förändring sker alltid i det lokala. I Höganäs ökar sjukfrånvaron. Välfärden behöver ökade resurser för att ge de anställda goda arbetsvillkor. Vi har lagt budgetförslag om ökade resurser och ökad bemanning inom vård, skola och omsorg. Det ska vara vårt fokus genom att lägga förslag om bland annat att ta bort de delade turerna, arbetstidsförkortning, barnomsorg på obekväm arbetstid, personalförstärkningar och arbetsmiljön inom den gemensamma välfärden.
Dock måste jag ju nämna bolagiseringen av socialförvaltningens verksamheter som majoriteten i kommunfullmäktige valde att genomföra.
För mig är detta skatteplanering som jag anser att kommuner inte ska ägna sig åt. Tanken är ju att om kommunens vårdboende och hemtjänst flyttas till aktiebolag och kommunen därefter köper samma verksamhet av det egna bolaget ”tjänar” kommunen 14 miljoner.
Ett sådant förfarande strider mot andan i det regelverk som finns kring momsersättning och den svenska modellen bygger dessutom på alla solidariskt betalar skatt och avgifter.
Skattemoralen utmanas när rika privatpersoner flyr skatt eller som är nu i Höganäs, när en rik kommun tillskansar sig förmåner på det allmännas bekostnad. Förfarandet är extra anmärkningsvärt eftersom kommunen är helt beroende av skattesystemet fungerar.
Det som på riktigt spelar roll för en bra omsorg är kontinuitet i personalen. Det betyder att personalen behöver ha en bra arbetsmiljö och trivas på sitt arbete så att de håller sig friska och stannar kvar på sina jobb. Genom att fokusera på det och fokusera på den verksamhet som redan finns kan vi politiker i Höganäs ge gamla och sjuka god vård och omsorg.
Om det nu var så att den politiska majoriteten såg att verksamheten behövde ses över så finns det verksamhetsutveckling och omorganisation som alternativ men då kunde verksamheten vara kvar i förvaltningsform och behövde inte gå över i bolagsform.
Det nämndes att det blir enklare för kommunens verksamheter att delta i upphandlingar på lika villkor, om verksamheten bedrivs i ett bolag. Men vad händer om kommunen behöver ytterligare medel för att finansiera kommunala verksamheter? Vilka förvaltningar står då på tur för att bolagiseras?
Och det pratas om kunder och brukare, tjänster och beställare och jag menar det handlar faktiskt om människor och inte maskiner.
Med det förtroende vi fått från våra väljare kommer vi att fortsätta arbeta parlamentariskt i kommunen där vi inkommer med förslag, initiativ, motioner, interpellationer och budgetarbete som kan komma att väcka den styrande högeralliansens missnöje.
Vi tar det politiska förtroende väljarna gett oss på stort allvar och strävar efter både regionalt och lokalt samarbete med andra partier i frågor där våra åsikter är likartade. Vi kommer även att reagera och agera som det oppositionsparti vi är. Vi kan ställa oss bakom förslag men det kommer att finnas förslag där vi vill göra mer än den styrande majoritet och förslag/beslut som vi absolut inte kan ställa oss bakom. Därför ser jag också med oro på vad de eventuella budget effektiviseringar på 3-4 % kommer att innebära för vår kommun.
För oss är det en viktig princip att förtroendevalda politiker sysslar med politiken för att det är engagerade och har en vilja att förändra och arbeta för kommunens bästa och inte att håva in arvoden. För vi är valda för att företräda Höganäs medborgare och det är det som ska driva oss.
Jag strävar efter ett solidariskt samhälle som byggs av och för människor. Tillsammans gör vi skillnad.
Vårt mål är socialism. Socialismen är inte en utopi, det är ett verkligt alternativ till den kortsiktiga kapitalismen som fortlöpande monterar ner vårt gemensamma och river sönder vårt samhälle.
Ett socialistiskt samhälle innebär att vi inte blir förminskade utifrån våra omständigheter utan är trygga och fria. En tillvaro där vi inte lever i händerna på skattefuskande företagsledningar och chefer utan har makt över våra liv. Där våra kroppar inte förstörs på jobbet utan där vi har tid och ork att umgås med vänner, familj och barn. En gemenskap där solidariteten är starkare än egoismen. Där människovärdet går före marknaden.
Ett annat samhälle är möjligt. Med vår gemensamma kamp ska vi ta tillbaka allt som de har stulit. Tillsammans gör vi skillnad och skapar socialism i vår tid! Det är vår tid nu!
Tack för att ni lyssnade! Så i hopp, kamrater och förstamaj-demonstranter, hälsar jag er. Länge leve första maj!